Anteckningar från uppfödarmöte 31/10-04
Närvarande;
Tommy & Milla Hedman, kennel Stormfield
Britta Möllerström, kennel Goldbullies
Inger Björkman, kennel Multum´s

Mötets avsikt: Författa ett brev som bemöter SKEBs (här kallad klubbens) förslag till RAS. (Se deras förslag i sin helhet på SKEBs hemsida under Länkar. Jag har valt att här endast ta med de avsnitt vi kommenterat.)
Titta på RAS för Fransk Bulldogg så förstår ni hur RAS kan se ut, och varför vi bryr oss om att reagera.

Vi började med att gå igenom historiskt vad som gjorts i klubben avseende häloarbete och de besluts som tagits genom åren. Diskussionerna om bulldogghälsan kom igång  i.o.m. Jordbruksverkets §2 som trädde i kraft 15 februari 1995.

Sedan dess har flera möten hållits och beslut om vilka hälsoområden som ska prioriteras tagits men sedan stannat där och aldrig trätt i kraft.

Klubben inleder med att tala om att rasen stadigt förbättrats under den senaste 10-års perioden.
Vi undrar var detta antagande kommer ifrån då den enda populationsstudien som gjorts blev klar 2002. Försäkringsstatistiken har stadigt försämrats och vår uppfattning som bulldoggmänniskor är också att läget blivit sämre det senaste decenniet.
Klubben skriver att förbättringen möjliggjorts genom samarbete mellan uppfödarna och hanhundsägarna.
Att detta inte är med sanningen överensstämmande behöver väl knappast nämnas...

Vidare talar klubben om en hälsoenkät som ska göras var 5:e år för att följa upp rasens hälsoutveckling.
Jättebra initiativ säger vi!

Klubben anger att kejsarsnitten uppgår till c:a 60%.
Den siffran förstår vi inte var den kommer ifrån då populationsstudien anger 71%, något vi som uppfödare tycker ligger närmare sanningen än 60%.
Man säger att man som rasklubb har rekommendationer att tik som snittats två gånger ska tas ur avel.
Vilket inte är sant. Någon sådan rekommendation har aldrig funnits.

Klubbens rekommendation är att ej para tik före 20 månaders ålder, och att uppmuntra avel med blodslinjer där naturliga förlossningar förekommer.
Då åldersgräns finns för avelsdebut med avseende på uppkomst av ärftliga defekter, bör åldersgränsen vara densamma för hane som för tik.
Hanhund ingen annan åldersgräns än SKK.s grundregler.
Se vidare  hanhundsanvändning längre ner.

Hälsoprogrammet  Känd HD-Status

Från och med 1 januari 1988 har Engelsk Bulldogg ingått i hälsoprogrammet; att känd HD-status för föräldradjuren krävs för att avkomma skall kunna registreras. Detta efter en ansökan från rasklubbens styrelse under 1986, av ledamöter med bakgrund i brukshundssammanhang, och utan en djupare kunskap om bulldoggens specifika konstruktion och särart.

Redan på det ordinarie årsmötet för Engelska Bulldoggsällskapet den 2 februari 1988, diskuterades HD-kravet och en önskan att få beslutet upphävt förelåg.
Alltsedan dess har  med otalig turer mellan EBS, SSD och SKK, och med specialklubbens nuvarande namn SKEB, Svenska Klubben för Engelsk Bulldogg, alltså under 16 år, denna frågan disskuterats,och ett antal ansökningar om att få utträda ur programmet har gjorts.
Under dessa 16 år har vi röntgat våra avelsdjur och  inga framsteg ang HD-statusen har gjorts. 
Pga av att det inte funnits krav på viss HD-grad utan alla djur har gått i avel oavsett rtg-resultat.

Det är enbart Sverige som tillsammans med Tyskland har krav på HD-status.
I Tyskland för endast avkomma efter djur med HD-grad A-C registreras.

Och Bulldoggen har under den tiden inte blivit sjukare- den har som helhet blivit  friskare !
Det är inte vår upplevelse som uppfödare som levt med rasen och sett den förändras under flera årtionden.

Den Engelska Bulldoggen med sin specifika konstruktion och karaktäristiskt rullande gång, som rasstandarden föreskriver, och med en viktfördelning, där 70 % av vikten ligger på framdelen, har inte problem med sina höfter.
Bulldoggar med både D och E som HD status lever goda liv ända upp till ibland 10- 12 års ålder.
Och inga bulldoggar avlivas pga av problem med höfterna. Däremot avlivas bulldoggar  pga både hudproblem och andningsproblem, som är rasens två stora sjukdomsområden.

Därför önskar SKEB fortfarande att få slippa kravet på känd HD-status hos föräldradjuren för att avkomma ska kunna registreras. Främst av nedanstående skäl:
Det är av största vikt för att rasens i dagsläget positiva hälsoutveckling ska kunna fortsätta.
Vi måste få möjlighet att bredda avelsbasen och därigenom  få en större genetisk variation och en fortsatt låg  inavelsgrad, vilket i sin tur är grundförutsättningen för  att minska bristsjukdomarna inom immunförsvaret som är en av huvudorsakerna till många av hälsoproblemen inom rasen.
Utavel behöver inte betyda att immunförsvaret förbättras då problemet med lågt immunförsvar finns generellt sett inom rasen i alla länder. Problemet med lågt immunförsvar kommer vi alltså inte åt allenast med hjälp av utländska avelsdjur. Vilket visas genom det att vi har problem med immunförsvaret trots den relativt låga inavelsgraden.
Många av de utländska avelsdjuren är också sinsemellan besläktade.

Därför krävs en ständig import av hundar och sperma, och det har gjorts en hel del importer under de senaste 4 åren, men det räcker inte.
En enorm resurs finns hos våra grannländer Finland och Danmark .
Dels genom deras inhemska avel, men även då de genom ett enklare importförfarande även har importer från andra länder, som skulle var värdefulla för oss ur avelssynpunkt ---- men pga våra krav på känd HD-status, kan vi inte använda merparten av dessa, då de ej är röntgade.
Samma sak gäller för presumtiva avelsdjur ute i  övriga Europa.
Tidigare kunde uppfödarna i Sverige söka dispens för att registrera valpkull efter utlandsägd hane som ej varit röntgad, men  där tiken sedvanligt röntgats,  men sedan 2003  har SKK även begränsat  den  möjligheten. 
Därigenom stjälper SKK mer än hjälper uppfödarna av Engelsk Bulldogg i deras fortsatta arbete för rasens utveckling i Sverige.

Resultatet av detta kan man avläsa  i den hanhundslista, som visar användningen av hanar, som registrerats avkommor efter mellan åren 2000 fram t.o.m. sept 2004.
Några hundar som fortfarande går i avel har  redan 10-12 kullar efter sig.
( Se bilaga Hanhundar använda i avel 00-04)
Och därmed kan vi inse att inom en snar framtid, kommer  inavelsgraden att snabbt öka igen.
För år 2000 var den genomsnittliga inavelsgraden 3,52%.
Målet är att den bör ligga på 2,5%, eller under.
Därför är en avelsplanering för både hanhund och tik av största vikt.
Sammanfattningsvis kan sägas att ett slopande av känd HD-status hos avelsdjuren, skulle leda till en större avelsbas med större genetisk variation och en hoppfullare och positivare framtid för den Engelska Bulldoggen i Sverige, i alla avseenden.
Det finns inom rasen defekter med större påverkan på djurets välbefinnande än HD.

Försäkringsstatistik

Efter insamling och genomgång av försäkringsbolagens statistik, (åren -95, -99 och -03), kan man utläsa att fortfarande vad det gäller veterinärbesök, ligger olika problem gällande "Hud" överst.
Här förekommer allt från akuta fukteksem till kroniska tass-och öron problem, allergiska reaktioner, klådor, infektioner och hudveckseksem.
Här kan man säkert genom mera information och upplysning om rätt förebyggande dagligvård till valpköpare, minska  antalet besök i alla fall vad det gäller fukteksem och hudveckseksem.
Det åligger uppfödarna att rätt informera om rasens skötsel och vård till sina valpköpare, samt att skapa en naturlig och öppen dialog, så att valpköparna kan vända sig till sin uppfödare för råd.
Livmoderinflammationer är relativt frekvent förekommande men sannolikt inte i högre grad än på övriga raser.
Ögondiagnoser är inte heller ovanliga. Oftast rör det sig om cherry-eye, (framfall av tårkörteln på insidan av blinkhinnan),  entropion, (inåtrullat ögonlock), och sår på hornhinnan, förmodligen effekter av entropion.

När det gäller rörelseapparaten är diverse hältor och stelhet de vanligaste diagnoserna.
Den vanligaste förekommande separata diagnosen genom åren är korsbandskador, och tyvärr tenderar den diagnosen att bli vanligare under de senare åren.
Här bör man vara uppmärksam på att avelsdjuren bör ha goda vinklar i bakstället.
Vad det gäller  livskadestatistiken finns det en hel del i övrigt att fundera över.

Det finns i början av tidsperioden en hel del livskadeanmälningar med diagnosen epilepsi.
Däremot förekommer inte den diagnosen i motsvarande grad i veterinärvårdsstatistiken -är de inte undersökta/behandlade alls, är de undersökta och behandlade utan att kostnader gått upp i självrisken, eller har de hamnat direkt in i en obehandlingsbar anfallssituation?

Under tiden från -95 och framåt syns en tydlig ökning på livskadediagnoser som har cirkulationssvikt och svåra andningsproblem som orsak, samt flera som inlämnats döda eller dött av oförklarlig anledning. Men det finns inte korrelerande diagnoser i veterinärvårdsstatistikerna. Kan dessa hundar plötsligt ha kollapsat, utan tidigare sjukdomstecken?  Kanske....under -01,  -02 och -03 är dödssiffrorna med dessa diagnoser 3 av 7,  5 av 11  resp 6 av 9. Om man sätter det i samband med att somrarna -02 och -03 var mycket varma, kan värmen ha bidragit till att dessa hundar inte klarat sin cirkulation och andning.

Sammanfattningsvis kan man ur försäkringsstatisken utläsa att de två stora områden, att vara uppmärksam på är fortfarande:
Hud : hudbesvär av olika slag, som när man ser på helheten, kan bli ett livslångt och besvärligtproblem.
Andning/Cirkulation:  som dessvärre ser ut att mycket snabbt ge en för tidig död.
Eventuellt kan andning-och cirkulationsproblem även vara en orsak till värksvaghet  vid förlossning i vissa fall.
Epilepsi, korsbandskador och ögonproblem är också något att ta i beaktning.

Uppfödar-medlemsträffar

SKEB har under 2004 inbjudit till och genomfört 2 st uppfödar-medlemsträffar.

Den 17 april och 18 september. Där har informerats om hur arbetet med RAS fortskridit och sedan  diskuterats och dragits upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Vid septemberträffen var veterinär Anna Arvill inbjuden och höll ett intressant föredrag om dräktighet-förlossning-förlossningsproblem, samt om bulldoggrelaterade sjukdomar  bla kring andningsproblematiken.

Då de mötena förlagts till ett ställe som är ocentralt och svårt för många att ta sig till (Degerfors) har många uppfödare inte haft möjlighet att närvara. Varför inte förlägga flera uppfödarträffar geografiskt spridda i landet, för att sedan ha ett centralt möte där alla har möjlighet att träffas och tala om vad respektive lokalträffar mynnat ut i?

Medlemmar/uppfödare i klubben har inte getts tillfälle att ta del av arbetet med RAS då inget referat givits, varken i klubbtidningen eller på hemsida förrän i slutet av okt –04 då man på hemsidan meddelade vad man skickat in gällande RAS.

Den engelska bulldoggen är en iögonfallande och populär ras, och efterfrågan är betydligt större än tillgången på valpar. Nya uppfödare som börjar med rasen , samt hanhundsägare som låter låna ut sina hanar till avel, uppmanas att det är av största vikt att väl sätta sig in i rasen och dess problematik, samt  att läsa och förstå standarden för rasen.

AVELSPOLICY FÖR ENGELSK BULLDOGG

Mål för Svenska Klubben för Engelsk Bulldogg är att:
-väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt och exteriört fullgoda hundar
-bevara och utveckla rasens specifika egenskaper
-informera och sprida kunskap om  hundens beteende, dess fostran, utbildning och vård, och i synnerhet, den Engelska Bulldoggen.
-bevaka och arbeta med frågor, som har ett allmänt intresse för hundägaren och hundägandet.
-skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och hundägandet.
-samt med beaktande av rasens FCI-tillhörighet i grupp 2, sektion 149, som molosser.

Jättebra och genomtänkta målsättningar, dock saknar vi konkreta förslag på hur det ska genomföras.

Med sunda hundar, menas hundar, som ger intryck av att vara friska och starka, i normalt hull, med en mentalitet anpassad till rasens uppgifter = sällskap.
Med exteriört goda hundar menas typmässigt goda hundar. Begreppet typ,  avser summan av de detaljer, som tillsammans utgör rasen, engelsk bulldogg, och som klart skiljer den från varje annan ras. Dessa detaljer beskrivs tillsammans med helheten och bakgrund i rasstandarden för engelsk bulldogg.
Rasens utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur, samt på den användning som dessa får.
Ärftlig variation är en förutsättning för rasens möjlighet att fortleva.
Därför skall aveln vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister  avseende hälsa, mentalitet eller funktion eller tömmer rasen på genetisk variation.

Svenska Klubben för Engelsk Bulldogg ansvarar i samarbete med Svenska Kennelklubben för den engelska bulldoggens utveckling i Sverige.
Avel och uppfödning skall ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler.
För en fortsatt  positiv  utveckling  har Svenska Klubben för Engelsk Bulldogg utarbetat riktlinjer som stöd för avelsarbetet av engelsk bulldogg med följande prioriteringar:

-Fortsatt låg inavelsgrad och ökad genetisk variation
-Förbättrad hälsa
-Minskade förlossningssvårigheter
-Att genom ovan nämnda punkter få den engelska bulldoggen flyttad till en lägre försäkringsklass

Återigen saknas en konkret handlingsplan.

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR ENGELSK BULLDOGG

Fortsatt låg inavelsgrad och ökad genetisk variation
Det är nödvändigt att arbeta för ökad genetisk variation för att rasen skall kunna stå emot sjukdomar och ha ett fullgott immunförsvar.
Ett målinriktat arbete för att sänka inavelsgraden, har sedan flera år pågått inom rasklubben, genom importer av både hundar och sperma, samt parningar med utlandsägda hanhundar.
Importerna har skett från Norge, Holland, Belgien, England, Spanien, Australien och Sydafrika.
Parningar har gjorts  med hanhundar i Norge, Danmark och Finland.
Det är av mycket stor vikt att bibehålla rasens låga inavelsgrad. Hög inavelsgrad innebär dubblering av gener och ökad homozygoti. Dubblering av gener medför att genetisk variation förloras.
Även gener med negativ inverkan dubbleras vilket ökar risken att defekter med recessiv nedärvning kommer till uttryck. Den genomsnittliga inavelsgraden bör ligga under 2,5 %. Den genomsnittliga inavelsgraden för år  2000 var  3,52 %.

Varför talar man inte om inavelsgraden för åren efter 2000 så att man får ett jämförelsematerial?

Genetisk variation är nödvändig för att rasen ska kunna motstå sjukdomar och leva upp till avelspolicyns ambitioner om en tryggad framtid.

Parningstyp

Närmare släktskapsparningar än kusinparningar (motsvarande max. 6,25 % inavelsgrad) kommer ej att rekommenderas för valphänvisning.

Så gott som ingen använder sig av klubbens valphänvisning då uppfödarna har egna köer.

Tikar i avel 

Tik bör ej lämna fler än 3 kullar efter sig.

Av vilken anledning vill man frångå SKKs grundregler? Varför ska antalet avkommor inte vara lika för tik och hane, under förutsättning att man håller sig inom de av SKK angivna antal kullar på tiken?

Uppfödare skall  utreda orsaken till ett snitt och noga överväga motiven till att eventuellt utsätta tiken för ett andra snitt, och i de fall tiken genomgått ett andra kejsarsnitt, skall hon tas ur avel.
Tik får ej paras före 20 månaders ålder.
Uppmuntra till användning av tikar i avel med blodslinjer där naturlig förlossning förekommit, men även där vara uppmärksam på inavelsgraden.
Hanhundsanvändning
För att nå målet med minskad inavelsgrad, måste  användandet av varje enskild hanhund begränsas.
En hanhund bör därför under sin livstid inte vara far till fler än 25-30  valpar, eller 5-7 kullar.
Om starka orsaker finns att låta hanen fortsätta i avel, kan så ske. Utredning av avkommornas hälsa bör dock förekomma före vidare användning.

Vilka orsaker anses starka? Vem ska utreda avkommorna? Vem ska avgöra vilken hane som har starka orsaker att fortsätta i avel och vilken som ska ses som fullanvänd?

För att minska inavelsgraden ska även användandet av hel-eller halvsyskon till en i avel väl använd hane begränsas. Som hjälp för uppfödare och hanhundsägare publiceras en lista som uppdateras, både i klubbtidningen "Bulldoggsbulletinen" och på klubbens hemsida,  över "fullanvända" hanhundar i avel. Uppfödare och hanhundsägare skall vara mycket restriktiva med användande av hel- eller halvsyskon till en för aveln "fullanvänd" hanhund

Avelsdjuren skall vara fullt friska utan att allvarliga ärftliga hälsostörningar eller ärftliga hälsodefekter har kunnat märkas. I de fall problem har observerats, skall uppfödaren förvissa sig om att samma åkomma inte förekommer hos ev parningspartner.
Både hanar och tikar skall vid officiell uställning erhållit ett 1:a pris i kvalitetsbedömning, för att vara kvalificerade för avel. Detta gäller även för valphänvisning och avelsrekomendation

Det nämns upprepade gånger om behovet av breddad avelsbas, ändå vill man minska avelsbasen genom att införa krav på utställnings1:a. Trots att en 2:a är ett ”mycket gott” avelsresultat. 

Effektiv population

Rasen har en begränsad effektiv population och är i ständigt behov av import.
Uppfödare skall dock vara observanta på överanvändning av importerade hanhundar.
Den tillgängliga effektiva populationen uppskattades år 2000 till 69 idivider

SKEB:s Målsättning

-Att sträva mot så obesläktade parningskombinationer som möjligt.
-Att sträva efter att andelen  förlossningar med kejsarsnitt minskar.
Under hösten-04 har en uppfödarenkät skickats till alla som under 2004 registrerat en valpkull.
se bilaga
-Att nå en lägre inavelsgrad inom den svenska populationen kommer endast att vara möjlig genom att nytt blod tillförs.

SKEB har under hösten -04 initierat till och inbjudit de övriga nordiska ländernas rasklubbar för Engelsk Bulldogg , (Finland, Norge och Danmark) till ett nordiskt samarbete, med årligen  återkommande konferenser, för utbyte av erfarenheter och gemensamt arbete inom  hälsa och avel.
se bilaga
-Att även i fortsättningen bibehålla låg inavelsgrad  (2,5% eller lägre),  samt öka den effektiva populationen till 100 hundar. 

God Hälsa

För att rasens hälsa ska förbättras krävs öppenhet och ärlighet samt ett internationellt samarbete med rasklubbar i andra länder.

Vad görs för att detta ska bli verklighet?
En ny domarkonferens vore lämpligt då standarden reviderats och det är länge sedan den senaste hölls.

Rasklubbsansvar

En hälsokomitte' tillsätts inom klubben , som består av 1-2 personer med utmärkta kunskaper i genetik och avelsfrågor,  samt de hälsoprogram som finns inom rasen.

Det finns inga hälsoprogram inom rasen.

Kommitte'n skall ansvara för:
-att samla information om de i rasen förekommande sjukdomarna
-att vara observant om stora förekomster av enskild sjukdom förekommer i rasen
-att utreda och föreslå åtgärder
-att samverkan och samarbete sker med övriga nationella rasklubbar

En ny hälsoenkät kommer att börja skickas ut till landets alla bulldoggägare före årsskiftet 2005.
Hälsoenkäten kommer även att finnas tillgänglig på klubbens hemsida.
Enkäten skickas till Veterinär Anna Arvill, Örebro, som samlar dem för vidare befodran till Katarina Ferm, SKK för statistisk bearbetning förhoppningsvis under 2006.

Önskvärt vore att blanketten sänds till någon utomstående person, någon utan band till rasen och dess uppfödare.

Utifrån detta material i förhållande till tidigare enkätsammanställning år 2002, dras vidare linjer upp för RAS Engelsk Bulldogg.

Det mest önskvärda är naturligtvis att det redan nu utformas något avelsprogram för i första hand andning och i andra hand immunförsvar. Klubben har vid tidigare kontakt med såväl Åke Hedhammar som Lennart Swenson erbjudits hjälp att utforma ett sådant. När ett sådan väl är utformat och dess undersökningar registreras officiellt kan det ersätta det nuvarande kravet på känd HD-status.

Uppfödaransvar

Rasens uppfödare skall aktivt arbeta för att förbättra rasens hälsa. Öppenhet och ärlighet bland uppfödare och  hanhundsägare är därför av yttersta vikt för rasens framtid.
Uppfödare och hanhundsägare skall följa klubbens rekommendationer .
Uppfödare är skyldig att fylla i en uppfödarenkät när en kull valpar har registrerats.
Hundar med andningsproblem, förträngningar i struphuvud och svalg, och trånga luftvägar bör ej användas i avel,  likaså hundar med upprepade och långvariga hudproblem.

Enhetlig och objektiv undersökning måste utarbetas innan man kan låta ett avelsprogram rörande andning träda i kraft. Annars slås majoriteten av våra hundar ut direkt.

SKEB:s Målsättning

Att minska förekomsten av rasspecifika sjukdomar samt att få en hälsosammare bulldogg.
Att under 2005 genomföra en ny hälso-enkätundersökning, att jämföra med den tidigare hälsoenkäten  från år 2000.
En ny hälsoenkät-undersökning skall genomföras vart 5:e år, för att kunna hålla sig informerad om förändringar i hälsostatusen och att i tid upptäcka om nya problem uppstår inom rasen.

Jättebra!

Fr.o.m år  2005 aktivt verka för att ett Nordiskt samarbete kommer till stånd.
Se bilaga brev till de nordiska rasklubbarna.
Att sprida information via klubbtidningen och klubbens hemsida på internet, om rasens skötsel, hälsa och avelsprogram.

Minskade förlossningssvårigheter 

I nuläget är ca en tredjedel av valpningarna  normala födslar,  övriga är kejsarsnitt.
Den vanligaste orsaken,  som ej är utredd,  är troligen värksvaghet. Eventuellt kan här andning-och cirkulationsproblematiken spela en roll. 
En annan trolig orsak kan vara tikens bäckenutformning.
Avel för minskade förlossningssvårigheter är möjlig, men för att detta arbete skall kunna genomföras behövs en undersökning, där orsaken till problemen utreds. 

Vi upplever att arbetet med andning och immunförsvar inte ger utrymme för arbete med kejsarsnitt just nu. Men att det är punkt tre på listan över vad som bör prioriteras avelsmässigt inom rasen.

En uppfödarenkät har fr.o.m. 2004 skickats ut till alla som under året registrerat en valpkull., den skall kontinuerligt skickas ut till samtliga som registrerar en ny valpkull. Enkäten kommer även att finnas tillgänglig på klubbens hemsida, och där även vädja till de vars kull eventuellt olyckligtvis ej överlevt, för att även få med dessa i statistiken.
Varje bulldoggtik som måste genomgå kejsarsnitt, tångförlossning eller ges värkstimulerande medel, undersöks och orsaken utreds.
En tik som två gånger genomgått kejsarnitt,  bör ej låtas användas vidare i avel.

Målsättning

Från och med 2004 kontinuerligt insamla uppgifter om dräktighet, förlossningar och valpar via en uppfödarenkät, som insamlas av oberoende person,- Veterinär Anna Arvill.
Se bilaga -Uppfödarenkät.

Att utifrån dessa uppgifter utreda orsaker till förlossningssvårigheter inom rasen  och  arbeta för att på sikt minska andel kejsarsnitt.
Att genom en sundare bulldogg, med en bättre andning, som förutsättning för ett större antal normala födslar.
Uppmuntra till användning av hundar i avel från blodslinjer där naturliga förlossningar förekommit.

FRAMTID

SKEB har som målsättning att inom de närmaste 5 åren, dvs år 2010, successivt utvärdera och redovisa RAS-dokumentet.
Statistiskt bearbeta och utvärdera resultatet av 2005 års hälsoenkät samt  förbereda och arbeta fram en ny för år 2009-10.
Försöka minska antalet kejsarsnitt med 20 %.

Hur ska detta gå till då det inte ens är utrett vad som orsakar kejsarsnitten?

Kontinuerligt samla fakta kring dräktighet, förlossningar och valpar.
Samla in och utvärdera försäkringsstatistik vart 3.e år.
Verka för  en låg inavelsgrad, under 2,5  %.
Genomföra 1-2  uppfödar-medlemsträffar per år.
Aktivt arbeta för att ett varaktigt och kontinuerligt nordiskt samarbete kommer till stånd.
Sprida information om rasen och dess hälsa och skötsel via klubbtidning och hemsida.
Att som ett långsiktigt mål få den engelska bulldoggen flyttad till en lägre försäkringsklass.

SKEB- Svenska Klubben för Engelsk Bulldogg- 2004

På det hela taget tycker vi att det är en bra skrivelse klubben har gjort men att den saknar i substans och att inga förslag till konkreta åtgärder finns.

Tyvärr visar historien att det inte räcker med rekommendationer, utan att hälsoprogram måste vara kopplade till krav.

Det finns många duktiga uppfödare och uppfödare med lång erfarenhet inom vår ras och vi upplever att med vägledning skulle vi kunna få till stånd ett fungerande samarbete som på sikt skulle leda till bättre hälsa för våra hundar. Men de senaste årens söndring i klubben gör situationen infekterad och vi är i behov av hjälp utifrån.  

Våra kommentarer skickades till SKK samt en kopia på brevet till SKEB. SKEB har svarat i ett brev till oss;

Angående uppfödarmöte Helsingborg

SKEB har mottagit er skrivelse angående synpunkter på RAS. Styrelsen tackar för ert engagemang för att implementera förbättringar i vårt avelsdokument. Vi ska naturligtvis arbeta med att få in era synpunkter i dokumentet. Vi tar till oss era kommentarer och förslag, de kommer att behandlas i vederbörlig ordning, tack för dem!
RAS är ett levande dokument som hela tiden bör och skall förbättras, detta sker endast genom att uppfödarna t ex på detta sätt håller ihop och arbetar framåt. Vi hoppas på ett övergripande samarbete för rasen som vi alla sätter i centrum! SKEB återkommer i RAS-frågan.
Ha en riktig god jul och ett gott nytt år,
önskar er Cristina Nilsson, sekreterare/SKEB

Så nu återstår det att vänta och se vad som händer i RAS-frågan. Jag återkommer när det rör på sig!

(Kennel Longlow´s skrev åxå under brevet då hon (Sussi Lindkvist) tyckte att kommentarerna ägde sin riktighet och hon är intresserad att arbeta för rasens förbättring.)

Till toppen